Kristdemokraterna är partiet som aldrig på allvar funnit en stabil väljarbas i Sverige. Det finns för få kristna som låter tron välja parti åt dem, och drömmen om ett svenskt CDU kommer aldrig att förverkligas. Det finns det inga sociala förutsättningar för, med vår jämställda familje- och omsorgspolitik. KD är illa ute och gör nu ett (kanske sista) försök att växa som parti. Fast officiellt har man försökt verka så sams i alliansfamiljen. Det hjälper dock föga att statsminister Fredrik Reinfeldt i TV4 i går morse sa att ”allianssamarbetet måste fördjupas”. För strax efter läckte det ut att (KD) har en numera inte så hemlig plan , som går ut på att det är från Moderaterna man ska ta röster. Men jag tror det kan bli precis tvärtom. Och det beror på att alliansens storebror inser att (KD) är ett problem som måste lösas – på det ena eller andra sättet. Och det sätt som hittills prövats är att hålla partiet under armarna, ge dem visst politiskt svängrum och i val se till att det finns utrymme för stödröstning. På detta sätt har de dryga fyra procent av rösterna som KD utgör räddats åt alliansen. Men man kan välja en annan strategi – ta röster från dem, sno deras frågor och deras väljare och miminera de verkligt trogna KD-väljarna till någon ynka procent. En strategi som man förstås inte talar högt om, men som likväl nog i slutna rum föresvävat rationella moderater, bl.a Reinfeldt själv som ju inte tillhör Svenska kyrkan. Skräckscenariot för alliansen är ett valresultat för (KD) på högst 3,9 % med många alliansröster bortslängda. Så antingen måste man göra vad man kan från storebrors sida för att vara säker på att (KD) får minst 4 % eller så ska man minimera antalet KD-röster och få över dem till Moderaterna. (KD) har ju själva bäddat upp för detta scenario genom att strategiskt se möjilgheterna att sno Moderaternas röster. Man måste se upp när man håller på att göra mål, för ett tu tre är det motståndaren som fått fatt på bollen och gjort mål.